Tintin
Min fina, gulliga, söta, snälla, mysiga, lugna, keliga, älskade vovve.
Jag har haft honom så länge jag kan minnas. Folk säger ju att man inte kan minnas saker om det inte är någon väldigt speciell händelse ifrån innan man fyllt fyra år, tänk då att jag har haft Tintin sedan jag var ett år och tio månader.
Jag älskar honom så himla mycket, han är min lilla skatt. Jag skulle kunna göra så himla mycket för honom.
När jag var liten var jag nästan rädd för honom, för han har varit en aggresiv hund, men sedan flyttade vi, till ett grönare område och han började leva som på nytt. Det var som om hela hans personlighet kom fram med hjälp av gräsen, att asfalten höll den borta. Då blev han världens bästa hund! Jag kan alltid lita på honom. Jag kan berätta mina hemligaste hemligheter och mina pinsammaste och dummaste saker jag gjort, för jag kan vara helt säker på att han inte berättar för någon (och skulle han kunna göra det skulle han ändå aldrig gjort de!) och jag vet att han inte dömer mig. En till sak är att jag behöver aldrig känna mig rädd i hans närhet, jag känner mig så säker jag kan bli. Att vara helt ensam hemma kan ibland vara läskigt men att vara "ensam" hemma med honom är inte att vara ensam hemma. Det är att vara hemma med en kompis, en som trösta, en som sprider kärlek och glädje och är en skyddande liten änglagåva.
Folk som inte har något husdjur, speciellt ingen hund då kan nog inte riktigt förstå kärleken mellan hund och ägare.
"Hunden är människans bästa vän" och det stämmer verkligen.
Jag har haft honom så länge jag kan minnas. Folk säger ju att man inte kan minnas saker om det inte är någon väldigt speciell händelse ifrån innan man fyllt fyra år, tänk då att jag har haft Tintin sedan jag var ett år och tio månader.
Jag älskar honom så himla mycket, han är min lilla skatt. Jag skulle kunna göra så himla mycket för honom.
När jag var liten var jag nästan rädd för honom, för han har varit en aggresiv hund, men sedan flyttade vi, till ett grönare område och han började leva som på nytt. Det var som om hela hans personlighet kom fram med hjälp av gräsen, att asfalten höll den borta. Då blev han världens bästa hund! Jag kan alltid lita på honom. Jag kan berätta mina hemligaste hemligheter och mina pinsammaste och dummaste saker jag gjort, för jag kan vara helt säker på att han inte berättar för någon (och skulle han kunna göra det skulle han ändå aldrig gjort de!) och jag vet att han inte dömer mig. En till sak är att jag behöver aldrig känna mig rädd i hans närhet, jag känner mig så säker jag kan bli. Att vara helt ensam hemma kan ibland vara läskigt men att vara "ensam" hemma med honom är inte att vara ensam hemma. Det är att vara hemma med en kompis, en som trösta, en som sprider kärlek och glädje och är en skyddande liten änglagåva.
Folk som inte har något husdjur, speciellt ingen hund då kan nog inte riktigt förstå kärleken mellan hund och ägare.
"Hunden är människans bästa vän" och det stämmer verkligen.
Kommentarer
Trackback
